Naturvetenskap vilar på tre antaganden eller trossatser. Den första säger att den fysiska naturen är verklig och att den är en objektiv verklighet som är skild från oss själva. Den andra trossatsen hävdar att naturen är begriplig. Om vi inte trodde att världen kan förstås, skulle det givetvis inte finnas något skäl att studera den. Ytterligare ett antagande är att naturen är enhetlig, att de regelbundenheter och processer som upptäckts i begränsad skala gäller genom hela universum. Trodde vi inte att det förhöll sig så, skulle vi självklart anse allt det hårda arbete meningslöst, som lagts ner på att upptäcka mönster i naturen. Denna tredje trossats har omkullkastats av t.ex kvantfysiken och strängteorierna där man tror sig veta att helt andra lagar gäller på denna mikronivå än i makrokosmos. Dessa tre trossatser bygger på den judiskt –kristna skapelsesynen. Enligt den är Gud något vid sidan av världen som har skapat den. Gud betraktas som en intelligens eller ordnare. Det är detta som gör världen begriplig eftersom människan enligt denna tro är skapad till Guds avbild. Den judiskt-kristna skapelsesynen är enligt Michael Foster (1905-1939) en förutsättning för den moderna naturvetenskapen som uppkommit i det kristna västerlandet. Den kunde inte slå rot i den hinduiska kulturen där verkligheten uppfattas som illusorisk eller overklig och där det främsta målet är befrielse från denna värld, fångad som den är i en ändlös cykel av födelse, död och pånyttfödelse. Inte heller kunde en empirisk naturvetenskap växa fram i den kinesiska kulturen, där taoismens panteistiska naturalism lär att de verkliga orsakerna till naturens mönster är andliga och fördolda. I detta sammanhang kan noteras att Platon (428-347 f. Kr.) och Aristoteles ( 384-322 f. Kr) båda hade en likadan syn på verkligheten som hinduismen och taoismen. Det verkliga för dem var inte verkligheten utan för Platon idéerna och för Aristoteles formerna. Även om Aristoteles som bekant gjorde en första gruppering av olika vetenskaper, kom han i praktiken att fungera som vetenskapens bromskloss i 2000 år. Hans verklighetsuppfattning ledde till spekulation i stället för experiment. Teologen, filosofen och dominikanermunken Thomas ab Aquino (1225-1274 ) ansåg att man först skulle studera naturen och därigenom lära känna Gud som den stora intelligens som har skapat allt. Därefter kunde man ägna sig åt nådens område. Eftersom den romersk-katolska kyrkan år 1567 bestämde att Thomas ab Aquino skulle vara kyrkans huvudlärare och Aristoteles hade införlivats i dennes tänkande, blev det i de av kyrkan startade universiteten vanligt ända fram till våra dagar att den som satsade på en universitetskarriär först måste studera naturvetenskap och sedan teologi. Man bör också komma ihåg att kyrkan har haft totalansvaret för våra universitet – i Sverige ända fram till år 1927. En karriär vid ett universitet kunde därför inledas med att man först var professor i något naturvetenskapligt ämne för att sedan få avancera till en teologisk disciplin. Ett typexempel i Sverige på detta är biskop Johannes Rudbeckius som på 1600-talet började som matematikprofessor och sedan övergick till teologi. En annan konsekvens av detta thomistiska synsätt är att praktiskt taget alla stora västerländska naturforskare varit präster och/eller teologer. Det gäller exempelvis Copernicus, Kepler, Gallilei, Newton, Leibnitz, Darwin, Mendel och Lemaitre. Newtons författarskap består till 90 procent av teologi. Ibland kan man få höra att kyrkan varit emot naturvetenskap. Det är ett helt galet påstående. Det dåtida vetenskapssamhället, t.ex under 1600-talet, var identiskt med kyrkan. Bromsklossen var emellertid inte kyrkan i sig utan, som sagt, Aristoteles som dominerade mycket av det vetenskapliga arbetet ända fram till 1800-talet. ¤
Således: Den kristna tron att en intelligens skapat världen ledde till att människor i västerlandet trodde sig som skapade till Guds avbilder kunna begripa världen genom forskning. Därför kan naturvetenskapen ses som ett kristet projekt. Munken Gregor Mendel, genetikens fader, är ett paradexempel på detta liksom munken och biologen Teilhard de Chardin som kom fram till att Gud är identisk med evolutionen. Munken Lemaitre kom år 1927 med den kosmologiska grundsyn som vi för närvarande tror på. Han var alltså före Gamov. Det är inte bara så att naturvetenskapen har som förutsättning den kristna tron på en intelligent skapare. Varje naturvetenskaplig teori innebär ju också att man tror sig veta att något förhåller sig på ett visst sätt. Denna tro gäller tills den blir omkullkastad av nya rön och iakttagelser. © Jörgen Dicander 2008 - 2009 Får endast publiceras efter kontakt med Jörgen Dicander Tel: 0243 - 25 30 35 Epost: jorgen  dicander.com |